har jag kommit igång ute i ateljén med en målning i olja. Har fortfarande inte kommit ut ur landskapsmåleriet. Men jag är inte säker på att jag vill ut ur det heller. Det är himlen i landskapet som är viktig, det känns som att jag längtar dit ofta. Då menar jag inte att jag vill dö eller nåt, missförstå mig inte, nej jag längtar hem he he he.
Jag känner att våren snart är här och ljuset har redan kommit, fåglarna sjunger och allt är bra. Mitt diktmanus släpar efter i och för sig, men det går inte att forcera, det kommer när det kommer. Jag har ett tiotal dikter kvar sen är det klart att skickas iväg.
Nu ska jag koka soppa på en spik........
Kram till er på alla hjärtans dag. 
Harriet